Bloggen om min vardag med min familj och framförallt mina barns framsteg. Skriver om soliga och regniga dagar, bra och mindre bra saker - just nu ONE DAY goes KUWAIT! - This is my blog about us, my family and my wonderful children's steps in life. I write about sunny days as well as rainy days. Right now ONE DAY goes KUWAIT!
Saturday, October 13, 2012
händelser
Några veckor sedan hade de en firedrill på lnes skola, dvs brandövning. Bra. I onsdags kom lnes hem och berättade att de hade haft en annan drill den dagen där lärarinnan låst dörren, släckt lamporna, dragit för gardinerna och centralradion sagt "stay in place". Det visade sig varit en "attackdrill". Dvs en övning för om "någon" med andra ord terrorist eller annan obehörig skulle hota.
Allt bra med det men det som nu förundrar oss en del är att vi föräldrar inte visste om dethär och kunde svara på barnets frågor. Ines var inte så berörd men det var några som var det. Små har fantasi och kan bygga upp vad som helst. Hmm.
Securityn på skolan är bra men vi vet inte hur bra, med tanke på allt som händer runtom.
Thursday, October 11, 2012
Wednesday, October 10, 2012
morgon
Mosig och trött. Har skickat lnes iväg med K i tidig morgon. Victor ligger och sover oroligt efter ännu en trasig natt. Han vaknar av hosta och inatt kom det säkert en meter slem ur näsa och hals. Jag tycker inte det är ok men enligt dr Hafez så är det flunssa bara. Öronen ok. Pågått nu i över 2 v. Vi är trötta. Somtur kan jag oja o voja mig här... Zzzzz
Tuesday, October 9, 2012
snöflingor hej hallo
Bra försök att få mig att känna att det är oktober...men funkar bara inte med 40 grader ute fortfarande...
Saturday, October 6, 2012
Friday, October 5, 2012
örterna
Hittade äntligen örter i kruka i butiken. Nu kämpar dom i värmen på köksfönsterbrädet. Tips att hålla dessa i liv, vattnar hela tiden.
Wednesday, October 3, 2012
redan oktober
Denhär bloggen har blivit mycket av en fotoblogg på senaste tiden fast fakta är att det finns så mycket att dokumentera när man lever i en annan kultur, i ett land där man aldrig hade trott att man skulle bo i, om ens besöka. Men ack här är jag. Ibland funderar jag på hur i all världen det nu blev så, men tankarna är numera positiva kring det hela.
Ett ögonblick av min dag som jag så gärna skulle dela är då jag hämtar lnes från skolan. Jag kör ca 8km. I en trafik som gör att resan tar 20 min. Jag är i tid och väntar i bilen att klockan
blir 12.50 då jag går in på campus i oftast 44 graders hetta och möter vid klassrums dörren en så glad flicka. Ibland står jag utanför dörren bland nannyr, maids o mammor från alla kulturer , knappt någon europee. Skolan ligger i ett ganska sunkigt område och känslan är märklig. Sen tar vi väskan och säger byebye för att genom värmen komma till bilen bland tutande bilister. Hoja så kör vi hem i värsta rusningen. Tröttsamt men väl hemma vilar vi nerverna en stund. Ett stycke av vår dag.
Subscribe to:
Posts (Atom)




